Serlachius Huvudkontor förnyas

Serlachius Huvudkontoret i Mänttä öppnar som förnyat 15.6. Den nya basutställningen Mecenaterberättar om Serlachius som understödjare av konsten och byggare av idealsamhället Mänttä.  Sin plats får också de nostalgiska Serla-produkterna och konstutställningarna som öppnar i galleriutrymmena. 

Serlachius Huvudkontoret beläget i Mänttä centrum intas från och med juni av den nya permanenta utställningen Mecenater, Riiko Sakkinens Los moimoi de Fuengirola samt finländska nutidskonstnärers Tackbrev. Värdebyggnaden som har genomgått en jordvärmerenovering andas återigen samma stämning som under patrons tid. En ny upplevelsevärld för hela familjen för fram skogen och konsten – kärnan i Serlachius berättelse. 

Akseli Gallen-Kallela, Probleemi (Symposion), 1894, Gösta Serlachiuksen taidesäätiö.
Akseli Gallen-Kallela, Problem (Symposion), 1894, olja på duk, Gösta Serlachius konststiftelse.

Ett förbund mellan industrin och konsten

Vad hade de’ Medici i Florens, Rockefeller i USA och Serlachius i Mänttä gemensamt? De verkade alla som aktiva understödjare av sin tids konst.

G. A. Serlachius såg affärsmän placera sina pengar i konst, följde deras exempel och fann de finländska framtidslöftena Akseli Gallen-Kallela och Emil Wikström. Verk av Gallen-Kallela finns det också över 200 stycken av i Serlachius konstsamling.

Brorsonen till grundaren av bolaget Gösta Serlachius fortsatte stödja finländska konstnärer på många olika sätt. Han köpte verk direkt tex. av Helene Schjerfbeck, vars uttryck tjusade bergsrådet.

Den nya utställningen Mecenater berättar historien om hur Serlachius konstsamling föddes och leder oss vidare in i mecenatverksamhetens historia.

Vuorineuvos R. Erik Serlachius Mäntän paperitehtaalla 1961, Serlachiuksen kuva-arkisto. Kuva: J. Pohjakallio
Bergsrådet R. Erik Serlachius i Mänttä pappersbruk 1961, Serlachius fotografisamling. Foto: J. Pohjakallio.

Uppbyggandet av ett idealsamhälle

På samma sätt som på andra industriorter svarade även i Mänttä bolaget för viktig service för arbetarna så som sjukvård, socialvård, bostäder och utbildning, innan samhället tog på sig dessa uppgifter. Serlachius lät också bygga Mänttä kyrka. 

Man måste även sörja för de behov som gällde fritiden, till exempel för att locka tjänstemän till Mänttä. Till exempel byggdes den ståtliga Tennispaviljongen på 1950-talet för att tjäna bolagets högre tjänstemannakår.

I Mänttä uppstod genom pappersindustrin ett litet välbärgat industrisamhälle. Orten framställdes på 1950–60-talen som ett finländskt ideal. Utrikesminister Johannes Virolainens och Indiens premiärminister Nehrus besök i Mänttä år 1957 var inte det enda i sitt slag. 

Den nya utställningen Mecenater beskriver byggandet av ett idealsamhälle i Mänttä.

Serla – smart och ansvarsfullt!

Vem har väl inte hört reklamsloganen Serla sen olla pitää (Serla – smart och ansvarsfullt). Produkterna som gjordes på fabrikerna grundade av G. A. Serlachius marknadsfördes både i hemlandet och ute i världen med flera olika namn. Dessa var bland andra The Best Hygienic Toilet Paper, Mänttä och Paras (Det bästa).

Produktmärket Serla föddes på 1960-talet, då bolaget G. A. Serlachius i Mänttä inledde produktionen av mjukt WC-papper på den effektivaste kräppappermaskinen i Europa. Produktserien Serla som lanserades av bolaget erövrade marknaden boostad av den kända teckningen. Serla lever fortfarande i Mänttä fabrikers mjukpapper.

Den nya utställningen Mecenater visar det på sin tid banbrytande sätt som Serlachius-bolaget hade för att marknadsföra sina produkter.

Anne Koskinen, Arsenia (Foundling) 2019 ja Guardian XVI, 2019, luonnonkivi. Kuva: Jussi Tiainen, Galerie Anhava.
Anne Koskinen, Arsenia (Foundling) 2019 och Guardian XVI, 2019, natursten. Foto: Jussi Tiainen, Galerie Anhava.

Låt tacket beröra dig

I galleriutrymmena på Huvudkontorets första våning ser vi utställningen Tackbrev, kuraterad av Serlachius planeringsdirektör Tarja Väätänen och konstnären Elina Brotherus.

Utställningens basidé är exceptionell. Elina Brotherus har valt en konstnär vars verk har påverkat henne så mycket att det har lämnat ett varaktigt spår. Verket i fråga visas på utställningen, och konstnären som har gjort det har valt följande konstnär och verk. 

Mellan konstnärerna föds förutom kedjan av verk som gjort intryck på dem också en kedja av tackmeddelanden. De har tagit sig formen till exempel av ett brev, en video, eller något annat. I utställningen deltar cirka tjugo finländska konstnärer. Tilläggsuppgifter om utställningen Tackbrev

Riiko Sakkinen, Los moimoi de Fuengirola, 2023–2024, yksityiskohta installaatiosta. Kuva: Israel Galán
Riiko Sakkinen, Los moimoi de Fuengirola, 2023–2024, en detalj ur installationen. Foto: Israel Galán.

Välkommen till Fuge, en finländsk utopi!

Konstnären Riiko Sakkinen som har bott över tjugo år i Spanien har forskat i det finländska samfund som har uppstått i Fuengirola på Solkusten. Hans utställning Los moimoi de Fuengirola visas på Huvudkontorets bottenvåning.

I Fuengirola bor en finländsk koloni på ca 30 000 medlemmar, som lever sitt eget, halvt isolerade liv, utan att befatta sig särskilt mycket med det lokala språket eller de lokala sedvänjorna.

”I Fuge omdefinieras finländskheten, som från ett rent bord. Hurdan är finländskheten utan sina egna begränsningar, som den själv ställer upp för sig?”, undrar Riiko Sakkinen.

Serlachius Pääkonttori aula. Kuva: Serlachius, Sampo Linkoneva

Bekanta dig med Huvudkontorets arkitektur och konst

Serlachius före detta huvudkontor i Mänttä centrum är en sevärdhet i sig. Byggnaden som representerar klassicismen och funktionalismen uppfördes år 1934 som G. A. Serlachius Aktiebolags visitkort. Den inreddes med verk av kända konstnärer och utrustades med sin tids bästa teknik.

Byggnaden ritades av arkitektbröderna Valter och Bertel Jung. Bergsrådet Gösta Serlachius lade sig i planeringen av den in i minsta detalj. Huvudkontoret har fungerat som museum sedan år 2003.

Serlachius Huvudkontoret var tidigare känt under namnet Serlachiusmuseet Gustaf.