Gösta Serlachius konststiftelse grundades för 90 år sedan

DECEMBER 2023

Gösta Serlachius konststiftelses stiftelseurkund godkändes i justitieministeriet den 15 december 1933. I samband med planerna för konstmuseet uppstod emellertid många vändningar som skulle ha kunnat föra Serlachius konstsamling också till Helsingfors. 

Grundandet av stiftelsen hade föregåtts av en tidsperiod på närmare tjugo år då verkställande direktör Görsta Serlachius aktivt utökade sin konstsamling och funderade på hur den skulle utställas. Serlachius har i sina memoarer beskrivit ett betydelsefullt ögonblick. 

I september 1916 satt han i ett dunkande tåg på väg norrut från Stockholm tillsammans med arkitekt Walter Thomé, och fick på någon nordlig station i sin hand Hufvudstadsbladet. I den var en annons om grundandet av ett aktiebolag vars mål var att i Helsingfors skaffa fram en tidsenlig utställningsfastighet för bildkonsterna. 

Det här var ett ögonblick av iver och insikt, som Serlachius beskrev så här: ”Till ett sådant här projekt ville jag gärna donera medel och jag blev så ivrig i mina tankar att jag inte hade tålamod nog att låta Thomé sova, utan jag väckte honom för att meddela honom min tanke”. 

Före det här hade det i Gösta Serlachius liv utspelat sig en tragedi, det yngsta barnets död, som snart åtföljdes av en skilsmässa. Konsten skapade innehåll och tröst i hans liv, och hans goda ekonomiska ställning gav honom en möjlighet att bygga ut konstsamlingen. Serlachius motiverade sitt flyttande av samlingen till huvudstaden genom att visa den på Ateneum år 1919.

Kostnadsberäkningen för byggandet av Konsthallen var på 170 000 mark, en summa som Serlachius ansåg sig kunna betala. Byggnadsplanerna sköts emellertid upp på grund av de oroliga åren 1917 och 1918, och innan man fick ritningarna för Konsthallen var det redan år 1920. Kostnaderna mångdubblades, och på 1920-talet började depressionen som påverkade Serlachius ekonomi. Byggandet sköts på nytt fram, och till sist gick det så att det i Helsingfors inte byggdes någon Serlachius Konsthall.

I tidningarna skrev man att Serlachius inte hade hållit sina löften, även om han deltog i byggnadskostnaderna för Helsingfors Konsthall som stod färdig år 1928. Serlachius blev så djupt förtörnad av den här offentliga kritiken att han under åratal inte besökte Konsthallen, trots att han nära samarbetade med Bertel Hintze som anställts som intendent. Serlachius vände huvudstaden ryggen och anställde Hintze för att planera ett konstmuseum och en stiftelse i Mänttä.

Gösta Serlachius konststiftelse grundades för byggandet av ett museum för god inhemsk och utländsk konst. Som en av målsättningarna antecknades också förskönandet av Mänttä. Serlachius hade bett arkitekt Jarl Eklund om ritningar för museet redan före grundandet av stiftelsen och fortsatte planeringen tillsammans med honom genom 1930-talet.

Efter att samarbetet strandat fortsatte arkitekt Toivo Anttila arbetet, och till sist arkitekt Uno Ullberg som planerat Viborgs konstmuseum. Serlachius hade garanterat stiftelsens funktionsförmåga och möjligheten till att bygga ett museum genom att till stiftelsen förutom konstverk dessutom donera en ansenlig mängd av Serlachius-bolagets aktier och lantegendomar. 

Kriget och Gösta Serlachius död 1942 avbröt de färdiga planerna, men R. Erik Serlachius som blivit stiftelsens ordförande avgjorde museifrågan på ett praktiskt sätt genom att öppna museet i Joenniemi gård år 1945. Samtidigt undvek man de för Joenniemis framtid negativa effekterna av bosättningsverksamheten och beskattningen. För det praktiska museiarbetet anställdes G. A. Serlachius Ab:s bibliotekarie, magister Lasse Sevelius. 

Helena Hänninen
Forskare