Minnestavla över stupade i Vinterkriget

Arbetarna på Kolho Ab ville hedra det offer som de av deras arbetskamrater som stupat i Vinterkriget gjort för fosterlandet, genom att låta göra en minnestavla. Med i planeringen av den var också Gösta Serlachius.

Efter att Vinterkriget var slut hade arbetarna vid Kolho fabrik sinsemellan ordnat en penninginsamling för en minnessten över de arbetskamrater som stupat i kriget.  Bergsrådet Gösta Serlachius var verkställande direktör för G. A. Serlachius som ägde Kolho Ab, och var känd för att ha bidragit till byggandet av många minnesmärken. Således brevväxlade man med honom vid anskaffandet av minnestavlan. Gösta Serlachius erbjöd sig att beställa planen för monumentet från någon konstnär. Arbetarna vid Kolho hade emellertid en egen plan färdig, som hade gjorts av fabrikens tecknare Meritähti.

Det var meningen att kostnaderna skulle täckas helt och hållet genom medel som arbetskamraterna samlat ihop, även om man också på minnestavlan skulle nämna Kolho Ab. I ett brev adresserat till Gösta Serlachius konstaterar man att bolaget redan hade hjälpt och stött familjerna till dem som stupat och dem som inkallats till krigstjänst på så många sätt, att man inte väntade sig att det skulle delta i införskaffningskostnaderna för minnestavlan.

För framställandet av minnestavlan hade man från Liljeberg Ab fått ett bra erbjudande, enligt vilket priset på en slät tavla skulle ha varit 1 760 mark. Som prydd med reliefornament skulle tavlans pris ha blivit 2 300 mark och dessutom tre mark för varje bokstav. Penninginsamlingen hade framskridit så bra att man även skulle kunna beställa ingraverade bokstäver. Man hade för avsikt att avtäcka tavlan i september 1940.

Minnestavlan gjordes i marmor. Den är gjord i form av en sköld, till skillnad från största delen av de enkla tavlorna över de stupade hjältarna från våra senaste krig. I tavlans övre del finns en reliefdekoration i form av en volut. Formen på de granris som finns på sidorna av offerskålen i reliefen i nedre delen hänvisar till skogen och skogsindustrin, och är känd till exempel från Vilppulas och Pohjaslahtis senare vapen. På marmortavlan finns namnen på elva personer som arbetat på Kolho Ab och texten: Till minne av dem som stupade för vårt gemensamma fosterland och vårt enade folk i kampen mot vår fiende uppreste vi denna. Vapenbröder Kamrater och Kolho a/b

Minnestavlor över stupade hjältar känner många till från skolornas och kyrkornas väggar. Ofta finns på dem texten För Fosterlandet eller Pro Patria. Många av minnestavlorna har gjorts till minne av de stupade från ett ganska litet samfund som en skola eller ett företag. Å andra sidan nämns det inte ofta i dem vilken sorts offer man med tavlan vill hedra. Under tidens lopp kan det samfund som har utgjort bakgrund för minnestavlan och den plats där den placerades ha upphört att finnas, och därför har man för tavlan måst hitta en ny plats. På vissa orter har minnestavlor å sin sida gjorts först på 2000-talet.

Minnestavlorna över Kolho Oy:s stupade hjältar från vinter- och fortsättningskriget har inte varit utställda på Serlachiusmuseerna. Eftersom de har en speciell mening på gemenskapsnivå har år 2016 de blivit överlåtna till skolan i Kolho där de utställs. Minnestavlor hör inte mera till Serlachiusmuseernas samling.

Milla Sinivuori-Hakanen
forskare