Magnus Enckell, Julgran i salen på Kilo gård, 1920-talet
Till Gösta Serlachius konststiftelses samlingar införskaffades år 2001 Magnus Enckells oljemålning Julgran i salen på Kilo gård. Det finns inget årtal på verket, men på basen av de biografiska uppgifterna om konstnären är det möjligt att tidsbestämma det till första halvan av 1920-talet, då konstnären bodde i närheten av Kilo gård i Villa Eka som Eliel Saarinen har ritat.
Magnus Enckell är känd, förutom för sina symbolistiska verk från 1890-talet, också för sina postimpressionistiska målningar som är daterade till 1910-talet. Färg och ljus var impressionisternas och postimpressionisternas viktigaste uttrycksmedel, som konstnärerna använde sig av för att öppna betraktarnas ögon för förbiglidande stämningar, fantasibilder och sinnesintryck.
Magnus Enckells vision av Kilo gårds julgran har förverkligats i impressionismens anda. Penselarbetet är fartfyllt avslappnat, och det känns som om julgranens grenar gungar lätt genom blickens kraft. I själva verket går de knappast alls att skilja från målningens bakgrund. När man tittar närmare på målningen ser det ut som om granen, istället för av barr, vore uppbyggd av ljusringarna som ljusen kastar, och av dekorationsflaggorna som är upphängda på grenarna. En intressant detalj är den rödblåvita trikoloren som skiljer sig från flaggorna med blått kors – en hänvisning till Frankrike, som är impressionismens hemland och som låg Enckell så nära.
Också verkets komposition skapar en impressionistisk stämning som är bunden till ögonblicket. Verkets bildmotiv visas bakom en fönsterruta, lite som om betraktaren utifrån skulle glutta in genom fönstret på en sal som är upplyst av julgransljus. I målningens vänstra kant och övre hörn skymtar en vrå som bildas av en ljus fönsterkarm. Den mansgestalt som sitter i gårdens sal syns bara delvis bakom den rödaktiga fönstergardinen som har avbildats på högra sidan. Mannen vet alldeles tydligt inte att han är målet för blicken.
Betraktarens relation till utrymmet som avbildats i verket ger olika slags tolkningsmöjligheter. Om vi vill kunde vi låta vår fantasi skena och föreställa oss att konstnären har målat sitt verk ur synvinkeln hos en jultomte som gluttar in genom fönstret. Å andra sidan var det i 1920-talets Finland kutym att se julen som en stämningsfull och andaktsfull familjehögtid. Något av den här andaktsfullheten har också fastnat i Magnus Enckells verk, och vi får genom det här verket också bli delaktiga i det.
En fridfull jul och ett gott nytt år 2015!
Suvi-Mari Eteläinen
Forskare