Kvinnor vid flottningshaken

JUNI 2023

I Serlachiusmuseernas bildarkiv finns några fotografier från fortsättningskrigets tid i vilket det arbetar på G. A. Serlachius Ab:s träförrådsområde i Sassi arbetspliktiga som kommit från Tammerfors till Mänttä. På bilderna styr kvinnorna med hjälp av flottningshakar träden mot cirkelsågen vid vattenbrynet eller spänner flotten.

I juni 1939 hade en arbetspliktsförfattningslag som utvidgades i maj 1942 stiftats. Syftet var att ta alla arbetskraftsresurser i bruk och trygga arbetskraften på ställen som tjänade landets försvar eller var oumbärliga för befolkningens utkomst och för näringslivet.

Bristen på arbetskraft var akut också på G. A. Serlachius Ab:s fabriker och skogsavdelning. Erkki Luikko, regional skogsskötare, skrev till det hjärtsjuka bergsrådet Gösta Serlachius på Mehiläinens sjukhus 2.1.1942:

I det att jag önskar Gösta hälsa och tillfrisknande ber jag att beträffande skogsavdelningens speciella angelägenheter få meddela följande: När det gäller kvinnlig arbetskraft har vi i direkt skogshuggning eller som ryttare 11 st. Alla distriktsförmän har fått order om att försöka skaffa fram ytterligare kvinnlig arbetskraft. Likaledes har till alla ingenjörer meddelats att skogsavdelningen tar emot kvinnlig arbetskraft, som vi förser med arbetsredskap, men ingenstans ifrån har någon hjälp anlänt. Den hårda kölden torde vara en viktig orsak till att kvinnorna inte vågar sig ut i skogarna.

På hösten 1941 var hälften av arbetsstyrkan på G. A. Serlachius Ab:s fabrik i Mänttä i krigstjänst. Kvinnorna anställdes bland annat för att framställa granater i maskinverkstaden och för att arbeta vid pappersmaskinerna. För att lindra bolagets arbetskraftsbrist anställdes också redan pensionerade före detta arbetare samt unga pojkar som gått ut skolan. Även för krigsfångar skapades arbete.

I Finland rådde en enorm brist på brännved. Mottitalkon för hela folket ordnades under åren 1942–1943 för att lindra bristen på ved. Av hushållen i Mänttä fick största delen sin ved från vedlagret i Sassinniemi. I Sassi lagrades brännved även för fabriken och också bland annat trä för cellulosakitteln.

I boken Sata vuotta Sassinniemeä (1999) (Hundra år av Sassinniemi) har Martti, Tauno och Jaakko Kuoppala skrivit om det arbete de arbetspliktiga kvinnorna som kom från Tammerfors utförde i Sassi. Kvinnorna inkvarterades i en arbetarbarack och fick i uppgift bland annat att utföra lättare lastningsarbeten. De kvinnor som hade den kraftigaste konditionen lastade av ved från pråmarna.

Den arbetsstyrka som kapade av träden vid kerattbanan vid Sassi bestod under några somrar huvudsakligen av arbetspliktiga kvinnor från Tammerfors. De träd som användes för cellulosatillverkningen höggs av i stycken på en meter. För kapandet tog man från Kolho såg en cirkelsåg som fungerade ovanpå en tunnstav. På flotten arbetade i två skift i allmänhet fem arbetare: flottaren, inmataren, den som kapade, den som tog emot och den som flottade bort ved.

Andra världskriget har setts som en vändpunkt när det gällt kvinnornas inträde i förvärvsarbetet. Antalet kvinnor som arbetade i fabrikerna växte, men i Finland hade kvinnornas relativa andel av arbetskraften på fabrikerna redan tidigare varit hög. Åsikterna om vilken sorts arbete som lämpade sig för kvinnor förändrades under krigstiden, men förväntningarna som riktades mot kvinnorna var fortfarande motstridiga. Efter kriget var idealet att gifta kvinnor skulle stanna hemma för att utföra hemarbetet och sköta barnen, trots att en stor del av kvinnorna åtminstone i något skede av sitt liv arbetade utanför hemmet.

Källor:

Gösta Serlachius brevarkiv. Gösta Serlachius och Erkki Luikkos brevväxling.
Hytönen, Kirsi-Maria 2014. ”I mitt liv rymdes inga semestrar.”  Kvinnors reminiscenser av förvärvsarbete under vinter- och fortsättningskrigets samt återuppbyggnadens tid. Kultaneito XIII Suomen Kansantietouden Tutkijain Seura (Guldjungfrun XIII Föreningen för Finlands Folklivsforskare).
Kontio, Erkki O. & von Bonsdorff, Lars G 1968. G. A. Serlachius Ab 1868–1968. 
Kuoppala, Martti & Kuoppala, Tauno & Kuoppala Jaakko 1999. Sata vuotta Sassinniemeä. Jyväskylä tekniska yrkesskola. 
Metsäosaston historiikki (Historik över skogsavdelningen). G. A. Serlachius Ab 1868–1968.
Mönkkönen, Mauri 1992. Mäntän historia (Mänttäs historia) 1860–1947. Mänttä stad och Mänttä församling.