Riksdagens kappsäck

Den fjärde september 1937 anlände Finlands riksdag och regering på besök till Mänttä inbjudna av G.A. Serlachius Ab. Som minne av sin resa fick gästerna Serlachius-koncernens produktväskor. I Serlachius-museernas föremålssamling har bevarats den gåvoväska som Eero H. I. Tammio som verkade som riksdagens sekreterare fick.

Riksdagens septemberbesök i Mänttä var för G. A. Serlachius-bolaget en märkeshändelse, som man planerade noggrant in i minsta detalj. Verkställande direktören bergsrådet Gösta Serlachius var på sensommaren på resa i Europa, men styrde förberedelserna brevledes. Per post diskuterade man bland annat lunchserveringen och inbjudningskortets yttre form.

Dagen för besöket började med kaffefrukost på Mänttä Klubb, därpå följde bergsrådet Gösta Serlachius tal och efter det fick man bekanta sig med utställningen som samlats ihop av Serlachius-koncernens produkter. Programmet fortsatte med en busstur i Mänttä. Målen var bland annat idrottsstugan på Mäntänvuori, kyrkan och Joenniemi herrgård. Med arbetarnas bostadsförhållanden bekantade man sig i Vuohijoki och Rusinniemi. Från yrkesskolan promenerade man till Klubben för lunch.  Förmiddagens program hade en noggrann tidtabell. Dess funktionalitet hade testats genom en provkörning med bussar och personbilar som ledningen hade utfört. Endast någon enstaka mjuk vägsträcka och smal port hade man måst åtgärda inför besöksdagen, rapporterade kontorschef Diesen till bergsrådet i Stockholm.

Efter lunchen hade de ärevördiga gästerna en möjlighet att välja mellan en bekantningsrunda på fabrikerna och kontoret eller en utflykt till gårdarna Huhkojärvi och Riihijärvi i Koskenpää. Riksdagens och regeringens besöksprogram avslutades med en lunch som hölls på Mänttä Klubb, och som utmynnade i att man åt gästerna delade ut produktväskor det vill säga kappsäckar. Planen för packandet av Serlachius-koncernens produkter hade beställts från Tako Ab. Fabrikens disponent Arno Jaatinen skriver: ”Vi föreslå nämligen ett emballage i form av en kappsäck av containerpapp med handtag av fanér. Denna papp-kappsäck påklistras med alla koncernens varuetiketter i stil med vad fallet är med påklistrade hotelletiketter på en läderkappsäck under en utrikesresa. Denna form av emballage är bekväm att bära, har bestående reklamvärde då väl de flesta komma att studera texten på etiketterna och i varje fall att spara kappsäcken ifråga.”

Av gåvoväskan sammanställde man på Kangas fabrik i Jyväskylä ett modellexemplar, vars innehåll var pergament, hyllpapper, pergamin, toalettpappret Paras (Bäst), hushållspapper, Mustakäsi-tvål, arkivpapper, tvättlappar, brevpapper, servetter och broschyrer. Dessutom fanns där rullställningar för pergamin och wc- och hushållspapper samt ett gummiunderlag för tvål. I Mänttä limmade man på väskan produktetiketter och tog en bild av den för att skicka till Gösta Serlachius i Frankrike, för slutgiltigt godkännande. Bergsrådet gav sin välsignelse åt gåvoväskans – eller korruptionskappsäckens, som R. Erik Serlachius kallade den – innehåll och utseende. Tako Ab levererade 250 lådor av containerpapp, som hade bärhandtag gjorda i faner som man stängde med hjälp av metallstänger.

För utdelningsceremonin av väskorna framställde man med omsorg ett humoristiskt tal. Gösta Serlachius uppmanade kontorschef Andreas Diesen att skaffa fram så många vitsar som möjligt som handlade om riksdagen, regeringen och väskans innehåll. Man kunde lämpligen be om hjälp av bankdirektör Toivo Aro, som Serlachius en dag i Mänttä hade hört hålla ett lyckat humoristiskt tal – väskan borde visas för Aro för att ge honom inspiration. Motividéer skulle man också kunna be försvarsminister Oksala eller Väinö Karikoski om. Som talare utsåg bergsrådet skogschef Joachim Kurtén och chefen för sektionen för jordbruk Gunnar Kauste. På det sättet lyckades man på ett likvärdigt sätt föra fram jord- respektive skogsbruket vid besökets avslutningsceremoni.

Kappsäckarna som delades ut vid riksdagens besök bär för att uppmärksamma det här speciella tillfället en text som är tryckt på väskan, ”Mänttäbesöket 4-9-1937”. Liknande väskor användes i Serlachius-koncernen i decennier som företagsgåvor. Väskans storlek förändrades i något skede och dess utseende uppdaterades beroende på produktsortimentet och mottagaren av gåvan. Produktgåvoväskans idé har emellertid levt genom tiderna och organisationsreformerna ända in i 2000-talet.

Milla Sinivuori-Hakanen
Forskare