Hannes Autere, Slängkälke, 1915
November 2021
”Jag har endast målat för att glädja mig själv, och efter de bilder som jag skapat enligt min egen inre vision, vilka har fötts av kärlek till vårt folk och dess mustiga, klumpiga vanor som tangerar humorn, utan att bry mig om riktning eller kutym, för det ser även ut som om vi har många efterapare.”
Med dessa ord beskrev konstnären Hannes Autere år 1932 sitt målningsarbete för Gösta Serlachius. Två år tidigare hade Serlachius gjort ett besök hos Autere i Pajupuro, Saarijärvi, och blivit förtjust i konstnärens målningar. Serlachius skulle ha velat köpa två av målningarna (Kalas och Påskhäxa) och frågade brevledes efter sin resa Autere om priserna på dem. Till hans överraskning gick Autere inte med på att sälja sina målningar. Inte än i alla fall.
Orsaken till nekandet var målningarnas betydelse för konstnären själv. Autere var redan på den här tiden känd speciellt för sina träreliefer och miniatyrskulpturer men han hade också målat ända sedan han inledde sin karriär. Genom att måla upplevde han att han på ett djupare sätt kunde uttrycka sina inre visioner samt den ”mustighet som gömmer sig inom folket” som han uttryckte saken i sitt brev till Serlachius år 1930. Å andra sidan hjälpte målandet honom att lära sig färdigheter som var nödvändiga också i skulpterandet, såsom komposition.
Akvarellverket Slängkälke (1915, också känt under namnen Iskälke och Polkälke) från Auteres karriärs begynnelsefas beskriver ett snöigt insjölandskap. I verkets mitt finns en slängkälke, och personer som med gemensamma krafter ger fart åt den person som sitter i den. Runt kälken har samlats rikligt med människor som njuter av det vintriga nöjet. Ståhejet ser ut att vara glatt även om en otursam person har flugit på ryggen på den hala isen. I sitt brev till Gösta Serlachius av den 21.11.1932 förklarar Autere att verket beskriver de ungas nöjen på den ”höstliga isen”. På ett för Autere typiskt sätt har verket fått sitt motiv från det verkliga livet. Enligt konstnären hade ungdomen för vana att samlas på sina lediga dagar, särskilt på söndagarna, för att roa sig på isen.
Utgångspunkten i både Auteres skulpturer och målningar var ofta det asketiska livet på landsbygden, bekant för konstnären som själv var född i en bondefamilj. Han beskrev med sin egen säregna stil humoristiskt och ärligt bondens vardag, fest och trosföreställningar. Auteres målningssätt och stil lämpade sig emellertid inte för den tidens målningsbegrepp. Kanske på grund av detta tog konstnären först år 1931 mod till sig att offentligt visa upp sina målningar.
I den gemensamma utställningen tillsammans med Olga Nordström på Helsingfors konsthall blev Auteres skulpturer på det sedvanliga sättet föremål för beröm. Olje- och akvarellmålningarna fick ändå ett lite motstridigt mottagande. Enligt de ledande finländska konstkritikerna nådde inte målningarnas stil och helhet helt upp till skulpturernas nivå. Emellertid uppskattades målningarnas säregenhet och man upplevde att konstnärens fantasi kom friare fram i dem. Verket Slängkälke samlade å sin sida på sig beröm för sin skönhet samt för den inlevelse- och observationsförmåga med vilken konstnären i verket beskriver de ungas nöjen.
Efter Konsthallens utställning har Auteres målningar visats på många andra utställningar och man hittar dem i konstsamlingar runt omkring i Finland. Också Gösta Serlachius hade fram till år 1932 anskaffat inte endast två utan tjugo målningar av Autere. Målningarna hör idag till Serlachiusmuseernas samlingar och man har under senare år anskaffat flera till av dem.
Henna-Rosa Laine
Amanuens
Källor:
Saarikivi, Sakari. Hannes Autere. Suomalaisen puunveiston mestari. Otava, Helsinki 1988.
Kivirinta, Marja-Terttu. Hannes Autere. Göstan pieni taidekirjasto 4. Parvs, Helsinki 2020.
O. O-n. (16.2.1931) ”Hannes Autereen näyttely Taidehallissa”. Uusi Suomi, no. 46.
Heinonen, I. (6.10.1934) ”Tuntematon Autere III”. Keskisuomalainen, no. 230.
Heinonen, I. (1.2.1931) ”Hannes Autere Puunveistäjänä ja taidemaalarina”. Aamu, no 2.
Pänkäläinen, Antti (18.1.1938) ”Hannes Autere – Saarijärveläinen kuvanveistäjä kuuluisuus.” Sisä-Suomi, no. 12.
L. W. (22.2.1931) ”Taidehallin näyttelyt: Hannes Autere, Olga Nordström”. Suomen maa, no 44.
