G. A. Serlachius minnesmärke
OKTOBER 2021
Grundaren av Mänttä fabriker, kommerserådet G. A. Serlachius (1830–1901) fick ett minnesmärke för hundra år sedan. Det förverkligades i närheten av Mänttä slott som kommerserådet låtit bygga som sitt hem, på fabrikens sida som en del av omgivningsplanen för slottet som trädgårdsarkitekt Bengt Schalin gjort upp.
Minnesmärket skulle vara färdigt till G. A. Serlachius Ab:s 50-årsjubileum år 1918, men på grund av de osäkra förhållandena avtäcktes det först 1921. Det flyttades 1957 på grund av en utvidgning av fabriken till stranden av Koskelanlampi, mittemot fabriken. Det är vänt mot den tidigaste platsen för träsliperiet och pappersfabriken. Minnesmärket köptes till Gösta Serlachius konststiftelse av M-Real Oy år 2001. Samtidigt anskaffades det omgivande markområdet, den så kallade Patronens park.
Bredden på minnesmärkets gråa granitram är över tjugo meter, höjden över fyra meter. Trappor leder till porträttet av fabrikens grundare G. A. Serlachius som är beläget centralt. Bronsporträttet som skapats av skulptör Emil Wikström har signerats 1918.
Bysten som placerats på en sockel i rödgranit höjer sig över de metaforiska relieferna som finns på dess båda sidor, som beskriver Mänttäs näringar, industri och jordbruk, och som också de är Emil Wikströms verk. Wikström hade i början av sin karriär fått stöd av G. A. Serlachius och under 1900-talets tidiga decennier dominerade han den finländska offentliga skulpturkonsten. Han var den bästa möjliga aktören.
Den idealiserade mansgestalten som står som en bild för industrin sitter på en vals bredvid en pappersmaskin med pappersark i famnen. Gestalten som representerar jordbruket sitter på ett rågfält med en lie och sädesstrån i sina händer. I dessa reliefer finns samma slags karga ståtlighet som i lyktbärarna som Wikström skapat på Helsingfors järnvägsstation. Gösta Serlachius var inte nöjd med förslaget för emblemen som hör till gestalten som föreställer industrin. Han ansåg att de var tekniskt felaktiga och bad Eric O. W. ”Bucklan” Ehrström att skissera Mänttäs största pappersmaskins torkcylinder. ”Du kan möjligen använda dig av skissen som finns som bilaga.”, skrev Serlachius till Wikström.
I planeringen av minnesmärket deltog också arkitekt W. G. Palmqvist som gjorde de tekniska ritningarna. Stenarbetena gjordes av V. Heinäsen Kiviveistämö i Tavastland. Heinänen sände till Serlachius ett prov på ljusgrå granit från Eräjärvi, som materialval fanns också Mänttä granit.
”Du blir väl ganska förvånad över att höra, att G. A. S. monumentet från och med i dag är fullständigt färdigt. Under nattens lopp har bysten uppenbarat sig på sitt rätta ställe och det hela gör sig utmärkt. På grund av de tryckta tiderna och delvis med anledning av kända förhållanden beslöt direktionen att avtäcka monumentet utan festligheter. Då vår historik blir färdig och densamma utdelas till vänner och arbetare, kunna vi i stället laga en liten fest och hoppas jag, att Du då är närvarande.” (Så här skrev Gösta Serlachius till Wikström 7.1.1921.)
P.H. Norrméns minnespublikation över G. A. Serlachius aktiebolag ”Mänttä fabrik” 1868–1928 utkom först 1928. Skribenten för den planerade publikationen för femtioårsjubileet Oskar Rosenqvist mördades 1918 och uppgiften och festandet flyttades till 60-årsjubileet.
Helena Hänninen
Forskare
