Ellen Thesleff – Basunängeln, 1926

På Ellen Thesleffs grafikblad har basunängeln som svävar fram ur himlen bland molntapparna som sällskap en ensam fallande stjärna. 

Den mest kända texten där basunänglarna nämns, torde vara Johannes Uppenbarelse det vill säga Uppenbarelseboken. I den berättas om händelserna under den yttersta tiden och om de kommande krig och plågoris som väntar människosläktet. I Thesleffs känsliga verk torde det ändå handla om en julängel, för färgsättningen i det är klart ljus, inte dramatisk eller skrämmande.

Målargrafikern Ellen Thesleff (1869–1954) räknas till pionjärerna inom den moderna finländska konstgrafiken. Hennes konst är tidlös, för på nytt och på nytt verkar den unga generationen hitta fram till hennes målningar och konstgrafik.

Thesleffs första verk i djuptryck kom till redan år 1897. Ett tiotal år senare bekantade sig konstnären med högtrycksgrafiken i färg, trägravyren och träsnittet.

Konstnären utförde sina träsnitt på basen av fria skisser. Först gjorde hon skisser av motivet med kol på björkfaner, där bilden skars in med kniv. Som namnet högtryck säger fastnar färgen på tryckpappret vid de förhöjda partierna.

På 1920-talet då Thesleff gjorde sin Basunängel, levde man i en tid då man i landet som nyligen blivit självständigt strävade till att utveckla konstgrafiken och åtminstone få den att nå upp till nordisk nivå. Största delen av den tidens finländska konstgrafiker var män som gjorde svartvit högtrycksgrafik. Thesleffs färgrika träsnittsproduktion var i relation till den här huvudströmningen ett tydligt undantag.

På grund av att efterfrågan på grafik ännu på 1920-talet var liten, var även Thesleffs grafikserier små. Av varje verk finns det ofta bara 25 tryck. Speciellt är det att grafikbladen i samma serie har olika färg. Detta därför att konstnären spred ut alla tryckfärger på en gång på samma platta. På det här sättet är varje tryck i själva verket unikt, en monotypi.

Motiven i Ellen Thesleffs verk på 1920-talet hänförde sig ofta till dans och musik. Också fötterna på basunängeln dansar livligt i luften och kinderna sväller ut precis som på en trumpetist. Medan stjärnan faller blåser den himmelska budbäraren tydligt med all kraft i sitt dubbelhorn, så att allt folket säkert ska få veta att ett barn är fött.

Marjo-Riitta Simpanen
Forskare, konsthistoriker