En modellförpackning gjord av TAKO

APRIL 2024

TAKO Tampere -lådan med sin släta yta har vackra färger och ett stiligt tryck. På lådans framsida syns siluetten av fabriken som är belägen i Tammerfors centrum.

På lådans andra sida finns en text tryckt: ”TAKO Chromokarton, gedruckt und lackiert” (TAKO chromokartong, tryckt och lackerad). Föremålet som finns i Serlachiusmuseers samlingar har framställts som provexemplar för G. A. Serlachius Ab:s wellpappfabrik TAKOs tyskspråkiga marknad.

Fredrik Idestam grundade träsliperiet Träsliperiaktiebolaget i Tammerfors vid nedre loppet av Tammerfors ström år 1865. Ingenjör Ernst Otto Brander köpte träsliperiet år 1877 och namnet på det nya bolaget blev Tammerfors Takfiltfabriks Aktiebolag. På fabriken framställdes bla. råpapp, takfilt och spännpapp.

År 1911 började fabriken som den första i Finland framställa wellpapp. Fabriken som förnyades i början av 1930-talet började producera falskartong, solidpapp, byggpapp, lådor och råmaterial till dessa. Företaget som bytt namn till TAKO Ab förenades med G. A. Serlachius Ab år 1940 – drygt 20 år efter att GAS hade skaffat sig aktiemajoritet i fabriken.

Vid skiftet mellan 1950- och 1960-talet hade TAKOs produktion delats upp i två delar: framställning av kartong och förädling av kartongen till transport- och försäljningsförpackningar. Fabrikens huvudprodukter var falskartong, chromokartong samt brun well- och kraftpapp. Bolaget följde med branschens tekniska utveckling i USA, och började som det första i något nordiskt land tillverka chromokartong år 1957.

Falskartong användes för framställningen av konsumtionsförpackningar. På världsmarknaden uppstod snabbt efterfrågan på chromokartong, det vill säga bestruken falskartong, speciellt på grund av dess goda tryckegenskaper. Fabriken hade tre kartongmaskiner, av vilka man på två vid skiftet mellan 1950- och 60-talet installerade sk. stryknings- och beläggningsanordningar. År 1965 moderniserades också den tredje maskinen genom att förnya våtändan, förstora torkningsdelen och installera de apparaturer som var nödvändiga för tillverkningen av chromokartong.

Som råmaterial till kartongen som framställdes av TAKO användes massa producerad i det egna träsliperiet, sulfitcellulosa och avfallspapper som producerats på Mänttä fabrik, och som TAKO var en av de största användarna av i Finland. År 1964 gick TAKOs årsproduktion på över 90 000 ton kartong, av vilket 75 procent exporterades. TAKOs ställning på marknaden som producent av chromokartong förblev i Europa stark under hela 1960-talet. Träsliperiet med sju anställda som grundats av Idestam hade på hundra år växt till en produktionsanläggning med över tusen anställda.

Katri Tolonen
Amanuens

Källor:
Bo Ahlskog & Seppo Katajamäki: ”Tako ja taivekartongin valmistuksen kehitys 1950–2010” (Tako och hur framställningen av falskartong utvecklades 1950–2010). www.puunjalostusinsinöörit.fi
G. A. Serlachius Ab:s arkiv, Tako, Serlachius-museerna.
Kari, Risto (1990): 125 vuotta TAKO (125 år av TAKO). Metsä-Serla, Takos kartongfabrik.

TAKO Tampere -modellförpackning tillverkad av chromokartong. Fotograf: Sampo Linkoneva.
Mappen innehåller wellpapprover. Wellpappmaskinen som införskaffades år 1957 moderniserades år 1963. Maskinens produktionskapacitet höjdes med 50 procent till att producera över 30 000 ton wellpapp i året. TAKOs produktion av wellpapp flyttades till Lielax år 1971. Fotograf: Sampo Linkoneva.
I och med att TAKOs produktion ökade behövdes mer drivkraft än förut. År 1961 byggdes en ny ångkraftsanläggning. Huvudentreprenörer var Svenska Maskinverken och GAS maskinverkstad i Mänttä, från vilka bland annat alla pumpar med sina anordningar och största delen av järnstrukturernas delar levererades. Fotograf: Staf. Serlachius bildsamling.