Heikki Häiväoja – Serlachius-medaljen, 1994

Serlachius-medaljen, som planerades av skulptören Heikki Häiväoja och som blev färdig 1994, celebrerar Serlachiussläktens 125-åriga arbete och väg, i deras egenskap av grundare av skogsindustrin i Mänttä och utvecklare av den finländska pappersindustrin. Släkten Serlachius inflytande inom industrin i Mänttä tog slut 1993, då den patron i Serlachiussläkten som var den fjärde i ordningen, bergsrådet Gustaf Serlachius, lämnade posten som ordförande i styrelsen för Metsä-Serla Ab.

År 2016 blir det 30 år sedan det över hundraåriga släktbolaget G.A. Serlachius Ab och det andelsbaserade Metsäliiton Teollisuus Oy fusionerades. Det nya bolaget tog som sitt namn Metsä-Serla Ab. Sammansmältandet av bolagen till ett hade offentliggjorts på våren 1986, men det nya bolaget inledde sin verksamhet under årets sista dag. Det var frågan om Finlands näst största skogsbolag efter det dåvarande Enso. Vid början av år 1992 hade Metsä-Serla Ab blivit dotterbolag till Metsäliitto, och på det sättet en del av Metsäliitto-koncernen.

Medaljkonsten är ett område inom skulpturkonsten, där man oftast inom två runda små ytor får en tät berättelse att rymmas. På framsidan av Heikki Häiväojas (1929–2019) Serlachius-medalj har avbildats miniatyrporträtt av Mänttäs fyra patroner och på baksidan fabrikens silhuett, pappersrullar samt Koskenlampi vars vatten strömmar från Keurusselkä, som hör till Kumo älvs vattendrag, till Mäntänkoski, och i dess vågor finns årtalen 1868-1993.

Enligt Gustaf Serlachius önskemål lyfts i medaljen fram hans fars, bergsrådet Ralph Erik Serlachius (RES, 1901-1980), betydelse för den finländska pappersindustrin och för Mänttä. R. Erik Serlachius hade i 26 år varit verkställande direktör i det bolag som hans farfar grundade, och styrelseordförande i det i 38 år. Under hans tid hade bolaget expanderat, och man började i Mänttä producera mjukpapper.

Apotekaren, senare kommerserådet Gustaf Adolf Serlachius (GAS, 1830-1901), som grundade Mänttä träsliperi 1868, var R. Erik Serlachius morfar. På medaljen har nedanför kommerserådet avbildats hans brorson bergsrådet Gösta Serlachius (GS, 1876-1942), som var verksam som disponent för Mänttä fabriker 1903-1908 och som bolagets verkställande direktör från år 1913 ända till sin död 1942. Gösta Serlachius första maka var hans kusin G.A. Serlachius dotter Sigrid (Sissi).

Längst till höger på medaljens framsida finns en profilbild av Gustaf Serlachius (GFS, 1935-2009) som åstadkom Metsäliittos fusion, och som ledde släktbolaget 1969-1986.

På medaljens baksida har också avbildats G.A. Serlachius Ab:s huvudkontor, det nuvarande Gustaf-museet, och Joenniemi gård, det nuvarande konstmuseet Gösta. Gården hade ursprungligen byggts som huvudbyggnad på egendomen och som Gösta Serlachius samt hans andra makas Ruth Serlachius (f. Björkenheim, fd. Ahlström) representationshem. Rummen i gårdens övre våning användes efter bergsrådinnans död, från1963 ända till 1980-talets början, som G.A. Serlachius Ab:s gästrum.

Metsä-Serla Ab lät tillverka allt som allt 300 exemplar av Serlachius-medaljen i brons, och ett fåtal också i silver.  Medaljer har givits åt bolagets intressenter och åt dessas representanter. Man har också delat ut dem bland personer som förtjänstfullt har arbetat för bolagets och Mänttäs bästa. I Gösta Serlachius konststiftelses samlingar finns en medalj i silver och flera i brons.

Marjo-Riitta Simpanen
Forskare, FL