Självporträtt av Eric O. W. Ehrström

03.01.2020

Eric O. W. Ehrströms självporträtt från år 1933 – från tiden efter att han förlorat sin högra hand

I Gösta Serlachius konststiftelses samlingar finns flera tusen skisser och också färdiga verk av konstnären Eric O. W. Ehrström och hans hustru Olga (född Gummerus).

Eric O. W. Ehrström (1881–1934) var som konstnär sällsynt mångsidig. Han planerade smycken, kärl, textilier, möbler, byggnader. Han var en konsthantverkare och konstindustriman som kunde metalldrivning, och emalj- och guldsmedens arbete. Han gjorde glas- och freskmålningar, skulpturer, grafik; illustrerade och skrev böcker, tecknade och målade. Han fungerade som konservator, lärare, intendent och konstnärlig ledare.

Ehrströms heraldiska produktion är omfattande. Dit hör vapen, medaljer, frimärken, även produktmärken. Han var medlem i Finlands Sigillkommitté och Flaggkommitté, där man planerade den självständiga republikens officiella symboler. Också Finlands kungakrona är hans verk.

Ehrströms naturintresse var professionellt. Han fotograferade och ritade växter och deras detaljer, använde dem som dekorationsmotiv och ornamentik, och tecknade floror.

Eric O. W. Ehrström studerade bara ett år på Finska Konstföreningens ritskola, gick sedan i lära hos Axel Gallén i Kalela 1899–1900, då Gallén planerade paviljongen för Paris världsutställning. Galléns inflytande syns i Ehrströms produktion, och det förde honom in på konsthantverksområdet. Uppenbarligen lärde Ehrström känna Gösta Serlachius via Gallén.

Efter perioden i Kalela reste Ehrström till Paris för att lära sig metallsmide. Där träffade han Olga (Olli) Gummerus, som han gifte sig med 1903. Olga var för Eric hustru, arbetskamrat, älskad skönhet och föremål för hans erotiska fantasier. I Erics produktion finns rikligt med homoerotiska skisser, där vackra kvinnor stojar tillsammans. Sig själv har han ofta beskrivit som en tjock groda som följer med från sidan.

Eric planerade sin frus hattar och kläder, sydde dem också. Olga var också Helsingfors finast klädda dam. De uppehöll också tillsammans Suomen Kuvalehtis mat- och modespalt.

Olga Ehrström var också en konstnär, som hade studerat i Finska Konstföreningens ritskola och i Paris. Hon gav till en del upp sin egen karriär och fungerade som sin mans kompanjon. Forskningen torde avslöja hur mycket det finns av gemensamma spår i Erics arbete.

Eric O. W. Ehrström förlorade sin högra hand i en olycka år 1927 och lärde sig att arbeta med vänster hand. Om skapandets iver berättar det att han redan på sjukhuset gav en intervju åt Hufvudstadsbladets redaktör, där han konstaterade att han tänkte öva upp sin vänstra hand så att den skulle ersätta den högra handen i konstskapandet. Olga Ehrström fungerade också efter det här bokstavligen som sin mans högra hand. Eric koncentrerade sig efter olyckan speciellt på målandet och han använde sig också på ett uppfinningsrikt sätt av hjälpmedel. Bland annat den mångdelade freskserien och glasmålningarna i Kymiyhtiös festsal och foajé föddes efter olyckan i början av 1930-talet.

Det barnlösa paret testamenterade sin konstnärliga kvarlåtenskap till Gösta Serlachius, som hade varit verksam som mecenat, konststiftelse.

Helena Hänninen
Forskare

Eric O. W. Ehrström, Självporträtt 1933, gouache på papp, Gösta Serlachius konststiftelse. Foto: Tomi Aho
Eric O. W. Ehrström, Självporträtt 1933, gouache på papp, Gösta Serlachius konststiftelse. Foto: Tomi Aho