PLANRITNINGEN TILL HUVUDKONTORET

NOVEMBER 2024

Med hjälp av planritningen till första våningen i G.A. Serlachius Ab:s huvudkontor går det att studera kontorets aktiviteter på dess mest livliga våning. Den odaterade teckningen som hör till Serlachius teckningssamling är troligtvis från 1930-talet, då byggnaden var alldeles ny.

Samlandet av G.A. Serlachius Ab:s kontorsaktiviteter under samma tak startade 1918 då bolaget fyllde 50 år. Projektet drog ut på tiden och det nya huvudkontoret blev färdigt först i slutet av år 1934. Detta föregicks av en planeringstävling som vanns av arkitektbyrån Jung & Jungs förslag. Användningen av lokaliteterna hade planerats grundligt redan i och med de första huvudkontorsritningarna. Företagets ledning samlade för planeringstävlingen in tjänstemännens önskningar och synvinklar för förverkligandet av byggnaden. Man försökte på ett så praktiskt sätt som möjligt organisera arbetet och ärendehanteringen på avdelningarna. 

I första våningen i byggnaden beslöt man placera de avdelningar som oftast hade besökare. De som uträttade sina ärenden i huvudkontoret hade till sitt förfogande tre ingångar med tillhörande foajéer, som användes beroende på vilket ärende det handlade om. Genom huset sneddade man inte, trots att det vad rummen beträffade skulle ha varit möjligt. De skilda ingångarna möjliggjorde att vissa kontor kunde hållas öppna längre än andra.

Byggnadens huvuddörr är belägen mitt i fasaden. Vid den fanns vaktmästarens rum och kontorets telefonväxel. Alla samtal gick via växeln, så arbetet var hektiskt. Mellan vindfånget och vaktmästarens rum fanns en tjänstelucka. I hörnet av foajén fanns bokföringsavdelningens rum och den ljudisolerade telefonhytten. Där kunde man beställa samtal som fordrade enskildhet, för det var inte alls så att alla hade egna arbetsrum.

Mittemot huvuddörren fanns hissen. Bakom den fanns den juridiska avdelningen. Jurister behövdes för bolagets varierande avtalsärenden, men de skötte också de anställdas privata ärenden, som bouppteckningar, äktenskapsvillkor och fastighetsaffärer. Den som ville komma in till juristerna måste gå genom sekreterarens rum. I samband med det fanns ett av husets arkivvalv.

I första våningen mellan huvudfoajén och norra foajén fanns postningen, kassan och servicekontoret vilka hade serviceluckor mot var och en av foajéerna. Servicekontoret var en sorts personalbank organiserad av bolaget. Lönerna placerades i påsar i huvudkontoret. Springflickornas uppgift var att hämta lönepengarna på banken och bolagets post på postkontoret. Från postningsrummet gick en trappa ner till blankettförrådet i källarvåningen och via det gick också en brevhiss.

I anslutning till norra foajén fanns också bokföringskontoret som sannolikt låg i samband med kassan och skogsavdelningens rum, även dessa försedda med serviceluckor. Skogsavdelningen svarade för bolagets skogsskötsel och skötte de skogs- och trävaruaffärer som var nödvändiga för anskaffningen av råvaror och energi. De som uträttade ärenden där hade sitt eget väntrum i omedelbar anslutning till gaveldörren. Trafikdirektören hade sitt eget rum på andra sidan dörren. Till hans arbetsuppgifter hörde bl.a. logistiken i samband med trävarutransporterna.

I södra ändan av första våningen tog underhållsinspektören emot, som ansvarade för arbetsskyddsfrågor. Rummet och det närbelägna väntrummet var placerade vid ytterdörren, så de som uträttade ärenden i smutsiga arbetskläder behövde inte gå längre in. På andra sidan om väntrummet låg byggnadsavdelningens kontor. Bolagets byggnadsavdelning skötte bl.a. om reparationer i de talrika tjänstebostäderna.

I foajén i södra delen av huvudkontoret låg personalkaféet. Tiderna för kaffepauserna var inplacerade enligt arbetsbilden. I hörnet som vette mot fabriken låg vaktmästarbostaden, i vars kök vaktmästarens hustru dagligen bakade de bullar bolaget bjöd sitt kontorsfolk på. Kaffet lagades i en stor eldriven kokare.

Utgående från planritningen går det att dra slutsatser om sätten att uträtta ärenden på: till vilka personers rum kom man inte alls in direkt via korridoren, vilka ärenden sköttes på foajésidan genom en lucka, vilka bakom lyckta dörrar. Kontorspersonalen hade möjlighet att röra sig i foajén utan att gå från ett kontor till ett annat, om ställningen och arbetsuppgiften så tillät.

MIlla Sinivuori-Hakanen
Ansvarig forskare

Källor:
G. A. Serlachius Ab:s arkiv, huvudkontormaterialet, Serlachiusmuseerna, arkivsamlingen.
Skogsavdelningens historik, 1969, Serlachius-museerna, biblioteket.
Datainsamling om Stiftelsens historia 1933–2013, Serlachiusmuseerna, minneskunskapsarkivet.
Datainsamling om Vita huset, Serlachiusmuseerna, minneskunskapsarkivet.