Tröstlös på månens yta

På sommaren 2019 restes i Mänttä utanför Serlachiusmuseet Göstas huvudingång en monumental bronsskulptur vars skylt berättade om verkets uppgifter: Matthew Day Jackson, Magnificent Desolation, 2013. När hösten kom, och den amerikanska konstnärens retrospektiva utställning avslutades, fick skulpturmonumentet stå kvar. Gösta Serlachius konststiftelse hade köpt verket till sin samling. 

Matthew Day Jackson (f. 1974) har ofta använt sig av konsthistorien i sina visionära verk. Utställningen Maa i Göstas paviljong visade apokalyptiska skräckbilder av en värld efter en ekokatastrof. Magnificent Desolation som placerades utanför museet var en del av utställningen även om det i dess bakgrund finns en annan slags berättelse.

En episod i det hundraåriga kriget mellan Frankrike och England på 1300-talet har blivit känd tack vare ett monument skapat av Auguste Rodin (1840–1917). Den belägrade hamnstaden Calais vid Engelska kanalen stod vid svältdödens rand. För att rädda invånarna i sin stad kapitulerade dess sex ledande borgare inför Englands kung Edvard som hade lovat att på bekostnad av deras liv rädda de andra invånarna. Edvard krävde att ledarna skulle promenera ut genom stadens portar barfota och ödmjuka med snaran färdigt runt sin hals inför segraren för att ge över stadens nycklar – och sina liv. Berättelsen tog en lycklig vändning: Englands drottning vädjade till Edvard för borgarna som skulle offras. I sin vidskepelse trodde hon att männens död skulle vara ett dåligt omen för hennes ofödda barn. 

När Calais stad 500 år senare ville fira sina sex borgares ärofulla bragd, lät man ordna en tävling om motivet och Auguste Rodins vinnande plan Borgarna i Calais förvekligades år 1889. Tvärt emot sin tids klassicistiska konstsyn placerade Rodin sina sex skulpturgestalter på en jämn markyta – inte alls högt på en piedestal, skimrande av ärofullhet och omgivna av allegoriska gestalter vilket var vanligt vid den tiden. Rodin ville visa deras frivilliga offer som en hjältebragd. Han visar inte fram tapperhet och viljestyrka, utan smärta, ångest och fatalism. Med Jacksons ord beskriver Rodin dem: ”för evigt släpande sig fram i en ändlös skärseld”.

Matthew Day Jacksons tolkning av Rodins Borgarna i Calais understryker ensamheten och rädslan hos gestalterna. Jackson fotograferade Rodins verk med kameran i sin smarttelefon med låg bildupplösning. Gestalterna förverkligades genom att ta modell från de svartvita bilderna. Förebilden för sockeln kommer från platsen där manskapet i USA:s rymdprogram Apollo 11 landade på månens yta. Jacksons skulpturgestalter står som en expedition, förtärda av en erosion eller ett kärnnedfall, utan individuella drag, som för evigt hamnat i en främmande tid och på en främmande plats. 

Tarja Talvitie 
Samlingschef