Maria Wiik, Marietta

JULI 2022

Den unga mörkhåriga flickan som har avbildats i profil har vänt sitt huvud som täcks av en duk mot betraktaren, mot vilken de stora, mörka ögonen riktar sin allvarsamma blick. Flickans realistiskt avbildade ljusa ansikte avtecknar sig tydligt mot den mörka bakgrunden och klädseln, något som ger verket en intensitet och understryker flickans beslutsamma blick. 

Målningens namn är Marietta (1880) och den är en skiss gjord av en av den Finska guldålderns viktigaste kvinnliga konstnär, Maria Wiik (1853–1928), för genombrottsverket med samma namn med vilket konstnären debuterade i Parissalongen 1880. Verket erbjuder också en utmärkt inblick i de tidiga skedena i Wiiks konstnärliga karriär, och i det ögonblick då den unga konststuderanden tog ett stort kliv mot sitt självständiga konstnärskap. Marietta-temat torde för konstnären själv ha varit synnerligen viktigt, för hon målade två mycket liknande, avslutade versioner av temat.

Verket Mariettas tillkomstskede var för Maria Wiik en spännande tid. Några år tidigare hade Wiik tillsammans med sin syster Hilda rest till Paris, konstens och kulturens centrum, för att komplettera den konstutbildning hon erhållit i Finland. På vårvintern 1880 hyrde Wiik tillsammans med några konstnärsvänner en ateljé i Paris, för att vid sidan av studierna kunna koncentrera sig på att skapa självständiga konstverk. I sin ateljé hade Wiik som modell en ung italiensk flicka, som med ett så här allvarsamt uttryck blev förevigad av konstnären i hennes Marietta-verk.

Syftet med ateljéarbetet var för Wiik att få verken visade på Parissalongen. Salongen var på 1880-talet fortfarande en inflytelserik vägvisare på den akademiska konstens område, och att en gång bli antagen till utställningen betydde att gå från konststuderande till professionell konstnär. Maria Wiiks glädje var säkert också stor då Marietta och ett annat av hennes verk antogs till Vårsalongen 1880.

Maria Wiiks verkliga genombrott inträffade emellertid först i Finland hösten 1880, då Marietta som visats på Salongen samt några andra av Wiiks verk visades på Finska Konstföreningens utställning. Wiiks verk hade visats i Finland även tidigare, men efter utställningen år 1880 började man även i hemlandet med allt större övertygelse anse Wiik som en fullvärdig konstnär.

Mariettas allvarsamma väsen och själfullhet gjorde intryck på kritikerna och Wiik ansågs som en begåvad och tekniskt säker konstnär.  Under de följande åren spred sig Wiiks rykte som skicklig personporträtterare på ett ännu mer vidsträckt sätt i hemlandet då hon målade talrika personbilder och porträtt. Idag är hon särskilt ihågkommen för sina barnporträtt. Konstnären var särskilt intresserad av sina modellers själsliv och var också skicklig på att visa fram sina modellers natur och känslor på ett realistiskt och elegant sätt, vilken redan syns i de tidiga Marietta-verken.

Trots att den Marietta som införskaffats till Serlachiusmuseernas samlingar inte är det verk med vilket Wiik debuterade i Parissalongen och med vilket hon framträdde på Konstföreningens utställning, är det dock avbildat med samma självsäkra penseldrag och kan på alla sätt anses som ett självständigt konstverk. Debutverket kom i privat ägo, men det här verket höll konstnären av allt att döma länge själv, det utgjorde ju en vacker påminnelse om begynnelsefasen i hennes konstnärliga karriär.

Henna-Rosa Laine
Amanuens

Källor
Katerma, Pia, 1954. Maria Wiik. Werner Söderström Osakeyhtiö, Borgå.
Konttinen, R. 2014. Taiteilijatoveruutta. Helene Schjerfbeck, Ada Thilén, Helena Westermarck ja Maria Wiik. Siltala, Helsingfors.
Konttinen, R. 2000. Maria Wiik. Otava, Keuru.
Valkonen, T. 2005. Suomalaiset maalarit Pariisissa. Uudistettu laitos. Tammi, Tavastehus.
Westermarck, H. 1937. Tre konstnärinnor. Fanny Churberg, Maria Wiik och Sigrid af Forselles. Söderström & C:o. Helsingfors.
Nordan, 1.1.1920 Provnummer, s. 15-16.