Huhkojärvis bastudörrar snidade av Hannes Autere
Konstnär Hannes Autere hade en betydande roll när Gösta Serlachius i slutet av 1920-talet lät bygga Huhkojärvi gård som en idealbild av den finländska allmogekulturen. Bastudörrarna som Autere snidade till Huhkojärvi finns i Gösta Serlachius konststiftelses samling.
I slutet av 1920-talet uppförde Gösta Serlachius Huhkojärvi gård genom att slå ihop hus och torp som han skaffat i Mänttäs grannsocken Koskenpää. Deras gamla byggnadsbestånd motsvarade inte Serlachius uppfattning av vackra allmogebyggnader. Stockarna från de gamla byggnaderna användes till de nya husen. Konstnär Hannes Autere planerade såväl byggnader som deras utsmyckningar och möbler.
Huhkojärvis bastu var murad i sten. Den pryddes inte bara av Auteres reliefdörrar, utan också av hans målningar. En dikt skriven på kalevalamått som berättade om uppbyggnaden av Huhkojärvi var förevigad på omklädningsrummets väggar. I bastuns tak hade man målat fjorton flickor. Gösta Serlachius har berättat att de redan år 1940 var täckta med sot.
Bastun var försedd med två reliefprydda furudörrar. Den ena dörren är prydd av två bastubadande män. Gösta Serlachius har berättat om bildmotivet i ett av sina brev: ”Kompositionen är helt och hållet Auteres och den föreställer två unga flickor som badar mig, samt en gammal gumma som tvättar Autere själv.”
Av den andra dörrens bildmotiv finns tyvärr ingen motsvarande beskrivning från den tiden. Reliefen föreställer en man och kvinna som svalkar sig på gården efter bastubadet. Mannen sitter på en sten vid roten av en tall och kvinnan räcker honom en handduk. I bakgrunden syns stockbyggnadens timmerknut.
Huhkojärvis bastu invigdes den 26:e och 27:e juni 1930. Gösta Serlachius hade bjudit in ett flertal konstnärer och vänner till evenemanget. Pekka Halonen och Louis Sparre var förhindrade att komma, men på plats som Göstas och hans son R. Erik Serlachius gäster var konstnärerna Hannes Autere, Eric O. W. Ehrström, Akseli Gallen-Kallela och Jorma Gallen-Kallela, lantbruksrådet Adolf Forssell, Ateneums intendent Torsten Stjernschantz och forstmästare Emil Vesterinen.
Till bastuinvigningen på Huhkojärvi hade Gösta Serlachius också bjudit in den karelska baderskan Marfa, som han hade lärt känna i Karelen på sitt skogshemman Syskyjärvi. Enligt sägnen blev Gallen-Kallela så hänförd av Marfas besvärjelser som skulle skrämma bort onda andar, att han höll på att glömma hela bastubadet.
Milla Sinivuori-Hakanen
Forskare
