Hugo Simberg, Läsande flicka, 1897 

MAI 2021

Till Gösta Serlachius konststiftelses samling hör nästan trettio grafikarbeten av Hugo Simberg (1873–1917). Konstgrafikens del i hans produktion är anmärkningsvärd: en fjärdedel av verken har skapats med hjälp av grafikens medel. Simberg lärde sig av pionjären inom den finländska konstgrafiken, Akseli Gallen-Kallela (1895–1931).

Som 22-årig konststuderande gick Hugo Simberg i augusti 1895 i lära hos Akseli Gallen-Kallela i Ruovesi. Han hade tröttnat på sina akademiska studier i Finska Konstföreningens ritskola och längtade efter nya slags intryck. Simberg visste inte att Gallen-Kallela hade blivit ivrig på konstgrafikens metoder och i London skaffat sig de behövliga medlen för att göra grafik. Mästaren hade börjat sina experiment med träsnitt men övade sig också på metallgrafiken. Efter att han återvänt till Ruovesi i början av 1897 började Simberg målmedvetet studera etsnings-, det vill säga raderingsteknik, som blev en för honom kär konstgren. 

Hugo Simberg märkte snart att han klarade av att genomföra det han hade tycke för med konstgrafikens medel. Verket behövde inte vara storskaligt för att det skulle tilltala. Ett litet format räckte. På den grunderade plåten gick det att lätt och snabbt teckna framblixtrande ögonblick. Motiven utgjordes ofta av beskrivningar av familjemedlemmarnas vardagliga sysslor. Plåtens teckning syrades och trycktes till ett färdigt verk. 

Simberg är mest känd för sina verk med döds- och djävulsmotiv, men konstnären intresserade sig också för att avbilda människan. Särskilt kring år 1897 började personmotiven öka i hans produktion. På sommaren 1897 reste Simberg till familjens sommarställe Niemenlautta i Viborgska viken för att fira midsommar, och där ritade han på plåtar personstudier av sin familj. 

Läsande flicka (1897) avbildar konstnärens syster Elma fördjupad i läsningen av en bok. Även om den unga kvinnan med hatt har avbildats bakifrån kan man i bilden ana en gnutta av hennes väsen. Den lilla lutningen framåt beskriver hennes iver och koncentration på den spännande berättelsen. Konstnären gjorde av samma episod också en andra version som vertikal.

Oftast beskrev Simberg människan antingen försjunken i sina tankar eller bakifrån, som betraktad lite i smyg. I den symbolistiska konsten, som Simberg huvudsakligen representerade, är målet för beskrivningen ofta sinnets mysterier och personer som är försjunkna i sina tankar. Genom att avbilda bakifrån riktade konstnären synvinkeln mot individen och hens tankar. 

Akseli Gallen-Kallela och Hugo Simberg skapade ramarna för den finländska konstgrafiken. På 1890-talet var grafiken inte jämförbar med målningarna, den var ännu en specialitet bland konstgenrerna. Simberg lade också som en av de första konstnärerna upp för visning sina grafikarbeten på Finska Konstnärernas höstutställning av år 1897. Under början av 1900-talet började intresset för grafikens metoder öka bland konstnärerna, och år 1907 ordnades den första breda konstgrafikutställningen i Helsingfors. 

Eeva Ilveskoski 
Forskare 

Källor:
Marja Lahelma. Hugo Simberg – Ateneumin taiteilijat (Ateneums konstnärer). Ateneum, Helsingfors 2017. 
Heikki Malme. Hugo Simberg: Taidegrafiikan taitaja (En mästerlig konstgrafiker). Ateneum, Helsingfors 2000.