Albert Edelfelt, Från Köpenhamns redd III, skiss, 1890

Till Gösta Serlachius konststiftelses samlingar hör en skiss Från Köpenhamns redd III som Albert Edelfelt gjort år 1890. I verket ser man två matroser som lutar sig mot relingen på fregatten Själland och i bakgrunden finns den fladdrande danska flaggan Dannebrogen. Målningens tillkomsthistoria leder oss emellertid till S:t Petersburg och berättar om Edelfelts nätverkande i det ryska kejserliga hovet.

Albert Edelfelt tillbringade tid hos sina vänner i S:t Petersburg på båda sidorna om årsskiftet 1881–1882. Under de sista dagarna i december 1881 presenterades Edelfelt för den ryske tsaren Alexander den III:s maka Maria Fjodorovna. Kejsarinnan hade blivit förtjust i porträtten av sönerna till hennes svåger, storfursten Vladimir Aleksandrovitj, och ville att Edelfelt skulle göra porträtt av hennes egna barn storfursten Mihail och storfurstinnan Xenia. Porträttet som föreställde kejsarfamiljens barn blev färdigt i februari 1882.

I slutet av årtiondet möttes konstnärens och kejsarfamiljens vägar på nytt – den här gången i Köpenhamn. Edelfelt lyckades träffa härskarparet och presenterade för dem skisser av två verk som föreställde Köpenhamns hamn. Kejsarparet tyckte om båda skisserna och ville utgående från dem beställa större versioner, en för vardera.

Särskilt för Kejsarinnan var Köpenhamn en bekant stad eftersom hon föddes som den danska prinsessan Dagmar. Edelfelts första version Från Köpenhamns redd I (1890) behagade inte kejsarinnan så konstnären målade en annan version av motivet. På kejsarinnans målning glänser havet i solen och i bakgrunden skönjer man Köpenhamns siluett.

Från Köpenhamns redd III (1890) som kejsaren beställde var den tredje målningen gjord av samma motiv. Tvärtom mot hur det är i Kejsarinnans målning öppnar sig verkets komposition mot havet och mitt i skönjer man det kejserliga fritidsfartyget Derjava som man känner igen genom örnen med två huvuden och den ryska flottans blåvita flagga.

Från Köpenhamns redd III skiljer sig inte mycket i sin komposition från den skiss som hör till Gösta Serlachius konststiftelses samlingar. Däremot kan man som en intressant detalj nederst i skissens vänstra hörn urskilja konstnärens dedikation: ”Till Emile Cedercreutz från hans gamle vän A.EDELFELT 1890.”

Det är frågan om konstnärens jämnåriga ungdomsvän, friherre Emile ”Mille” Cedercreutz som i början av 1870-talet bodde i Edelfelts barndomshem. Mille blev senare läkare.

Från Köpenhamns redd III (1890) som den ryske kejsaren beställde finns utställd i Presidentslottet och blir sedd av få. Man kan bekanta sig med studien som föregick målningen på Serlachiusmuseet Göstas utställning Herrgårdens klassiker.

Suvi-Mari Eteläinen
Forskare

Källor:
Albert Edelfelt 1854–1905. Red. Leena Ahtola-Moorhouse. Ateneum, Helsingfors 2005.
Albert Edelfelt och Ryssland. Brev från åren 1875–1905. Utgivna av Rainer Knapas och Maria Vainio. Svenska Litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 2004.
Hintze, Bertel, Albert Edelfelt. Del II: 1888–1905. Söderström, Helsingfors 1944.
Niin kutsuttu sydämeni. Albert Edelfeltin kirjeitä äidilleen 1873–1901. Red. Anna Kortelainen. Otava, Helsingfors 2001.