Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6–31.8 varje dag kl. 10–18, vintertid 1.9.–31.5 ti-sö kl. 11–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
vintertid 1.9.–31.5 ti–sö kl. 11–18
sommartid 1.6–31.8 varje dag kl. 10–18

KOM MODIGT
FRAM

Månadens pärla

Hugo Simberg, Kransbärare, 1905

Konstverket i större format

  • Hugo-Simebrg-Ko-ynno-ksenkantaja_1.jpg

januari 2020

HUGO SIMBERG, KRANSBÄRARE, 1905

Gösta Serlachius konststiftelse införskaffade på hösten 2019 till sina samlingar Hugo Simbergs (1873–1917) målning Kransbärare (1905) som hör till förstudierna för målningen på galleriräcket i Tammerfors domkyrka som beskriver kransbärarpojkar.

Konstnären målade en oljemålning av varje enskild pojke i proportioner som motsvarade räckets. Idag tillhör två av dem Ateneums konstsamling, två av dem Helsingfors konstmuseum HAMs samling och en Tavastehus konstmuseums samling. De övriga är så vitt man vet i privat ägo.

Konstnären Hugo Simberg utförde under åren 1904–1907 ett storarbete genom att dekorera interiören i Johanneskyrkan i Tammerfors (nuförtiden Tammerfors domkyrka) tillsammans med konstnären Magnus Enckell (1870–1925). Arbetet med att dekorera kyrkan som planerats av arkitekt Lars Sonck (1870–1956) delades upp så att Enckell tog sig an altarfresken samt koret och Simberg dekorationen av kyrksalen. Man uppställde inga villkor för konstnärerna när det gällde motiv eller arbetssätt utan de fick fria händer i sitt konstnärliga arbete.

Simberg flyttade till Tammerfors för arbetsuppgiften. År 1905 hyrde han en ateljé på femte våningen i Palanders hus som är beläget invid centraltorget i Tammerfors. I ateljén föddes rikligt med tecknings- och målningsskisser som hänförde sig till kyrkan. Konstnären skaffade till och med dit en elektrisk lampa för att ha så mycket arbetstid som möjligt. Vid den här tiden var elektrisk belysning ännu en sällsynthet.

Som ett bildmotiv målade Hugo Simberg på kyrkans galleriräcke en målning på 52 meter som föreställer tolv nakna pojkar som går i ett grått okänt landskap bärande på en krans. Med sitt verk har konstnären beskrivit hur människorna på olika sätt förhåller sig till sitt liv. För en pojke är bördan tung medan en annan bär sin lätt, någon rentav med bestämda steg. Det har tolkats som att pojkarna föreställer Bibelns tolv apostlar. De är till sin ålder mellan barn och ynglingar. De poserar inte utan utför allvarligt sin uppgift utan att hyckla. Konstnären ville inte beskriva pojkarna som hjältar vilket var sedvanligt i antikens frismålningar utan som vanliga pojkar. Redan tidigare hade Simberg målat realistiska karaktärsbeskrivningar av barn. Han hade en förmåga att i personporträtten låta de porträtterades karaktärsdrag och väsen utkristalliseras, något som också syns i denna målning.  

Simberg förberedde sig omsorgsfullt för gallerimålningen. Han valde som modeller tammerforsiska pojkar. Konstnären lät i sin ateljé göra en ställning av trä som följde formerna i galleriräckets nedre kant. Pojkarna poserade på ställningen bärande på en modellkrans gjord av ett tyg fyllt av halm. Av dessa iscensatta arrangemang tog Simberg fotografier som han använde sig av som utgångspunkt för sina skissteckningar och målningar. Med hjälp av fotografierna komponerade han också pojkarnas ordning i målningen. Kompositionen och helheten utforskades också med hjälp av tredimensionella vaxmodeller. Pojkarnas position måste begrundas med omsorg, så att rytmen skulle vara rätt i förhållande till kyrksalens bågar och pelare.

Före det egentliga målningsarbetet gjorde Hugo Simberg av varje en enskild pojke en storskalig målning i oljefärg i enlighet med galleriräckets mått. Målningen som införskaffats till Gösta Serlachius konststiftelses samlingar beskriver en pojke som bär kransen på sin rygg, som är i vågrät position. Även om positionen är utmanande och kransen säkert är tung så bär han sin börda bestämt och stadigt. Man kan skönja en viss blyghet hos pojken men samtidigt en respekt för utförandet av uppdraget. Modell för kransbäraren var Tuure Ilmoni (1890–1965) från Tammerfors.

Hugo Simberg och Magnus Enckell höll hösten 1907 en samutställning på Riddarhuset i Helsingfors där man visade skisser och målningar som hänför sig till kyrkoarbetet och som skapats under samma period. Utställningen fick mycket uppmärksamhet och beröm. I tidningarna uppmanade man till och med till att köpa verk till samlingar. Verken visades också under samma år på Åbo konstmuseum.

Eeva Ilveskoski
Forskare

 

Källor:
Paula Kivinen, Tampereen tuomiokirkko. Helsingfors: WSOY, 1986
Helena Ruuska, Hugo Simberg: Pirut ja enkelit. Helsingfors: WSOY, 2018.