Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet vintertid 1.9.–31.5. ti-sö kl. 11–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

Månadens pärla

Ernst Ivar Roini 1857–1905

Konstverket i större format

  • Roini-kopio-_1.jpg

februari 2019

Ernst Ivar Roini 1857–1905

I Serlachius konstiftelses samlingar finns bilder från Ernst Ivar Roinis album. Roini var i känd i Mänttä på 1880-talet som en häftig motståndare till Gustaf Adolf Serlachius. Men var han någonting annat också?

Ernst Ivar föddes i Uleåborg i kopparsmed Johan Henrik Idströms och Brita Elisabeth Tornborgs familj. Från Uleåborg fortsatte han sina studier i Kuopio finska lyceum och påbörjade sina studier på historisk-filosofiska fakulteten vid Helsingfors universitet 1878. Till Mänttä flyttade Roini (ända till år 1883 Idström) och hans första fru Helena Bergbom år 1884 efter att ha köpt Seppälä gård.

Gustaf Adolf Serlachius och student Roini – som han kallades – var båda finskhetsmän, men Roini anslöt sig till den ungfinska idévärlden till skillnad från patron Serlachius, som var gammalfinsk.Det föddes inget samarbete mellan patronen och studenten. Roini stämde patronen i tingsrätten för utskänkningsbrott och penningförfalskning.  Konflikter föddes också i frågor som berörde vattenandelar och markaffärer. Genom tidningarnas landsbygdskorrespondenter blev dessa strider mellan Serlachius och Roini också mer utbrett kända. Båda skrev också i Aamulehti spetsiga skrivelser som smutskastade den andra.

Student Roini var en synlig aktör också i andra slags sammanhang. När guvernör Järnefelts familj tillbringade sommaren 1889 i Kolho i Filpula, tillbringade Roini tid tillsammans med dem såväl i Kolho som på Seppälä gård i Mänttä. Roini hade blivit bekant med familjen under sin studietid. Juhani Aho som var en bekant redan från tiden i Kuopio lyceum besökte också Kolho under den sommaren. Med på Keuru sommarfest som hölls samma sommar var Axel Gallén, Louis Sparre och familjen Järnefelt. Festens öppningstal hölls av Ernst Ivar Roini och festtalet av Juhani Aho.

Medan han bodde i Mänttä var Roini verksam som ordförande för Keuru kommunalstämma 1890–1892 och drev frågan om att grunda mejerier och folkskolor. Roini hörde till skolornas direktioner. Han var också med om att grunda Keuru-laiva Oy, där också Gustaf Adolf Serlachius var med.

Vid år 1891 års ståndslantdag valdes Roini från Keuru som representant för bondeståndet. Roinis huvudteman på lantdagen var grundandet av skolor och byggandet av tågbanan vidare västerut från Jyväskylä till Keuru.

I början av 1890-talet flyttade Roini till Viborg för att verka som redaktör för tidningen Viipurin Sanomat, och senare blev han dess ägare. I slutet av år 1897 köpte Roini en förfallen gård i Ruskeala i Ladogakarelen som familjen restaurerade upp till en modellgård.

Under sin studietid i Helsingfors skrev Roini några skådespel. Skådespelet Walansa rikkojat (De som bryter sin ed) fick sin premiär på Finska teatern 1883. Roini prövade på arbetet som skådespelare genom att på olika håll i Finland uppträda i några skådespel. Han har också översatt. Roinis kändaste text är förmodligen Vallinkorvan laulu (Sången från Vallinkorva), vars ord han skrev för A. B. Mäkeläs skådespel Ruukin jaloissa (I brukets hägn). Den blev tonsatt av Oskar Merikanto.

Roini fortsatte sitt arbete som redaktör genom hela sitt liv. På sina boningsorter i Karelen deltog Roini på ett aktivt och mångsidigt sätt i kommunala uppdrag som medlem i olika nämnder, kommissioner och kommittéer. Han dog 1.5.1905 i Ruskeala.

Riitta Jyrinki
FM, guide