Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6.–31.8. varje dag kl. 10–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

Månadens pärla

Recepthäftet Fasanen: koknings- och stekningskonst på Mänttävis från år 1977

Konstverket i större format

  • Fasaani2.jpg

november 2017

Recepthäftet Fasanen: koknings- och stekningskonst på Mänttävis från år 1977

Även om Mänttä inte alltid väcker intresse som matstad är det tydligt att Mänttäborna är vänner av god mat – visst organiserade man ju det här året för fjärde gången redan den internationella matfestivalen Food & Art på Serlachiusmuseerna. Dessutom finns det skäl att påminna om att Mänttäborna också har sina egen mattraditioner. Recepthäftet Fasanen: koknings- och stekningskonst på Mänttävis, publicerat av Mänttä Pressklubb år 1977, som jag hittade i arkivets gömmor, presenterar Mänttäs kulinariska elit på ett humoristiskt sätt.

Verkets huvudredaktörer är Pekka Kivelä och Markku Soikkeli. Pärmen har designats av Jaakko Ollila. Pärmen är till sin bottenfärg grön och på den finns en bild av en kniv och en gaffel. Verket har tryckts i Jämsäs offset-tryckeri.

Bakom bokens recept finns påverkare från Mänttä: till exempel Mänttäs stadsdirektör Paavo Myllymäki, överläkare Aarno Kauppinen, bergsrådet R. Erik Serlachius och fru Eva Serlachius samt författaren Liisa Hännikäinen. Recepten är mångsidiga: det finns olika slags vilt- och fiskrätter, julmat och efterrätter. Trots det som bokens namn låter en förstå innehåller den dock inget recept på hur man tillreder fasan.

Födoämnena har tyngdpunkten på den finska potatisen och fisken, samt när det gäller kryddorna, på salt och vitpeppar. Det lokala förs fram till exempel i receptet på den tavastländska sötade potatislådan. Den egna hemtrakten syns emellanåt också i tillredningsredskapen. I receptet ” Pilsnerripa”får man till exempel specifikt rådet att torka de marinerade fåglarna med en Serla -serviett.

Å andra sidan kan man i recepten se Mänttäbornas mångsidighet och finländarnas ökande resande och boende utomlands på 1970 -talet. Med finns till exempel fru Annaliisa Nousiainens recept ”Äktkarelsk hapuschi” det vill säga syrad pirog, samt receptet ”Mititei, hälsningar från Rumänien” skrivet av författaren Liisa Hännikäinen.

Verket tar också upp användningen av vilda örter som i vår tid har blivit på modet. För verket har bergsrådet R. Erik Serlachius skrivit ett nässelstuvningsrecept och ett stycke om nässlornas goda hälsoeffekter. Inte bara nässlan utan också potatisen är en växt som har mångsidiga hälsoeffekter som boken erkänner. Namnet på Kunto Ruokalainens recept ”ungkarlens potenspotatis” ger en vink om att arten eventuellt också har sådana verkningar som näringsläran inte har känt till.

Recepthäftet Fasanen: koknings- och stekningskonst på Mänttävis samlar läckra detaljer ur Mänttäbornas matkultur och uttryck de använder som hänför sig till mat, och är i sitt slag en av de många pärlorna i Mänttäsällskapets traditionsarkiv som finns deponerat i Serlachiusmuseernas arkiv.

Reetta Hanhikoski
Arkivassistent

Skribenten organiserar som bäst Mänttäsällskapets arkiv.

Kivelä, Pekka & Soikkeli, Markku (red.) 1977. Fasaani:keitto- ja paistotaitoa mänttäläisittäin. Mänttä pressklubb, Mänttä.