Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6.–31.8. varje dag kl. 10–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

GUSTAF ADOLF
SERLACHIUS

Gustaf Adolf Serlachius var obestridligen en av den finländska pappersindustrins banbrytare. Han grundade ett träsliperi i Mäntänkoski år 1868 och lyckades trots stora svårigheter skapa ett lönsamt industriföretag.

  • G.-A.-Serlachius-3-rajattu.jpg
1

GUSTAF ADOLF SERLACHIUS

Gustaf Adolf Serlachius grundade ett träsliperi vid Mäntänkoski år 1868 och kunde trots stora svårigheter skapa ett lönsamt industriföretag. Kommerserådet ansågs vara en besvärlig affärsman som älskade konst och ledde sitt fabrikssamhälle med faderlig hand.

Gustaf Adolf Serlachius föddes 5.11.1830 i Ilomants som son till länsmannen Gustaf Serlachius. Fadern dog när sonen var 13 år. Änkan flyttade med barnen till Kuopio, där Gustaf Adolf blev elev i Kuopio högre elementarskola år 1843. Han tvingades dock avbryta studierna redan 1846 på grund av familjens ekonomiska svårigheter.

Efter den avbrutna skolgången valde Gustaf Adolf på sin mors inrådan apoteksbanan. Han tjänstgjorde som lärling, praktikant och farmaceut på olika håll, och 23 år gammal avlade han provisorsexamen i Åbo. Därifrån flyttade G.A. Serlachius till Tammerfors och tog över Tennbergs apotek, som han köpte på kredit år 1858.

År 1859 gifte han sig med Alice Eufrosyne Maexmontan. Paret fick sju barn, av vilka de fyra första avled innan de hunnit fylla ett år.

Under sin tid i Tammerfors bedrev G.A. Serlachius även annan affärsverksamhet. Han fungerade bl.a. som disponent vid Fredrik Idestams träsliperi och insåg snabbt lönsamheten i sliperiverksamheten. Träsliperibranschen skulle bli hans arbetsfält.


En ny start i Mäntänkoski



År 1868 sålde G.A. Serlachius apoteket och flyttade till Keuru, där han köpte Mäntänkoski västra strand med vattenandelar. Vid forsen byggde han ett träsliperi, som stod klart i mars 1869. Serlachius upplevde nu tre intensiva decennier, under vilka han genom flit och oförtrutet arbete fick till stånd två träsliperier, två ångsågar, ett pappersbruk, en kartongförädlingsfabrik och en påsfabrik.

Träsliperiets verksamhet präglades inledningsvis av många praktiska och ekonomiska svårigheter. Mänttä låg avlägset och långt från dåtida farleder. Trämassan måste till en början transporteras med häst till Tavastehus och därifrån till S:t Petersburg via Viborg. Kommunikationerna förbättrades märkbart först på 1870-talet.

Han såg också till att den österbottniska banan drogs öster om Näsijärvi och att en järnväg byggdes mellan Mänttä och Filpula. G.A. Serlachius var dessutom en aktiv skribent, vars skrifter behandlade just hur bl.a. kommunikationerna borde ordnas.

Han drev igenom ett projekt med vintertrafik från Hangö till England och Köpenhamn, och på hans initiativ införskaffades den första isbrytaren till vårt land.

I vårt lands industrihistoria har G.A. Serlachius betraktats som en kontaktskapare till den västeuropeiska marknaden. G.A. Serlachius beviljades kommerserådstitel år 1896.

Mänttäs patron



G.A. Serlachius ansåg att Finlands frälsning låg i bildningen. Han arbetade för det finska språket och den finska kulturens väl på en rad olika sätt. Detta kom bl.a. till uttryck i stödet för "den finsksinnande" bildkonsten. Tack vare honom grundades en folkskola och ett bibliotek i Mänttä år 1871.

Även om affärsmännen i Finland i allmänhet ansåg att Serlachius var en besvärlig och våghalsig samarbetspartner, var han uppskattad av Mänttäborna. Mänttäs patron kunde organisera de tjänster som det växande industrisamhället behövde, men som socknen inte tog hand om. Fabrikerna i Mänttä betydde arbete och försörjning för vanliga människor. Och man förstod att vara tacksam för det mot patronen.



Konstnärernas vän

Ett stort antal utlandsresor vidgade G.A. Serlachius världsbild. Han bekantade sig bl.a. med internationella industriutställningar med omfattande konstavdelningar. Han följde med intresse både inhemska och utländska utställningar och kommenterade dem i offentligheten. Han var medlem i Finska konstföreningen.

G.A. Serlachius kände personligen flera bildkonstnärer och kulturpersonligheter. Mest betydande var kontakten med konstnären Akseli Gallen-Kallela. Serlachius och Axel Gallén lärde känna varandra år 1884. Vänskapen bestod fram till G.A. Serlachius död år 1901.

Gallén besökte flera gånger Mänttä, och herrarna träffades senare också ute i världen, bl.a. i Paris. Serlachius visade sig ha stor förståelse för det kreativa arbetets väsen, och han inspirerade och handledde den unga konstnären på många sätt.

En annan konstnär, vars liv G.A. Serlachius följde på nära håll, var skulptören Emil Wikström. Serlachius uppmuntrade honom att helt ge sig hän åt konsten. Wikström besökte ofta Mänttä och herrarna reste tillsammans ute i stora världen.

Kommerserådet G.A. Serlachius dog 13.6.1901 vid 71 års ålder. Hans livsverk fortsatte i G.A. Serlachius Ab, som senare blev en del av Metsä-Serla Ab. Hans konstintresse fördes vidare av brorsonen Gösta Serlachius. Detta arv lever fortfarande kvar i Gösta Serlachius konststiftelses museer.