Serlachius museot

KOM MODIGT
FRAM

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet sommartid 1.6.–31.8. varje dag kl. 10–18.

Sulje

+358 (0)3 488 6800 | Gustaf, R. Erik. Serlachiuksen katu 2 | Gösta, Joenniementie 47 | Mänttä

Öppet
sommartid 1.6–31.8. varje dag kl. 10–18
vintertid 1.9.–31.5. ti–sö kl. 11–18
Stängt 6.12., 24–25.12., 31.12., 25.3. och 30.4.

KOM MODIGT
FRAM

GÖSTA
SERLACHIUS

Gösta Serlachius intog sin plats som ledare för Mänttä pappersfabrik efter sin farbror Gustaf Adolf Serlachius. Under hans ledning växte G.A. Serlachius Aktiebolag till ett av Finlands mest framgångsrika pappersbolag. Hos den starke företagsledaren fanns även en känsligare sida, som särskilt kom till uttryck i hans kärlek till konsten.

  • Go-sta-Serlachius-1928-rajattujpg.jpg
1

GÖSTA SERLACHIUS

Gösta Serlachius intog sin plats som ledare för Mänttä pappersfabrik efter sin farbror Gustaf Adolf Serlachius. Under hans ledning växte G.A. Serlachius Aktiebolag till ett av Finlands mest framgångsrika pappersbolag. Hos den starke företagsledaren fanns även en känsligare sida, som särskilt kom till uttryck i hans kärlek till konsten.

Gösta Serlachius föddes i Jakobstad 26.4.1876 och var son till bryggeriägaren Gabriel Serlachius och hans hustru Aina Matilda, f. Schauman.

Han gick först i skola i Jakobstad, varefter han sändes till Uleåborgs svenskspråkiga lyceum. Gösta blev student år 1895 och studerade därefter juridik vid Helsingfors universitet. Studierna intresserade honom inte särskilt mycket, och tydligen inverkade faderns död år 1896 på hans beslut att övergå till arbetslivet.
År 1898 kom Gösta Serlachius till Mänttä för att praktisera på sin farbror G.A. Serlachius pappersbruk. Samma år införskaffade han sitt första konstverk, en okänd konstnärs porträtt av en ung kvinna från 1700-talet.

Gösta Serlachius gifte sig år 1899 med G.A. Serlachius dotter Sissi (Sigrid). Paret fick fem barn. Gösta och Sissi Serlachius skildes år 1918. Gösta Serlachius gifte om sig år 1919 med Ruth Ingrid Björkenheim. I detta äktenskap föddes inga barn.

Ekonomisk förnyare

Gösta Serlachius blev styrelsemedlem i familjeföretaget 1902, som samma år fick namnet G.A. Serlachius Ab. Gösta Serlachius studerade pappersteknologi vid Wiens tekniska högskola och företog en första studieresa till USA åren 1903–04.

I USA bekantade han sig med arbetarskydd och organisationslära, något som han omsatte i praktiken i sina uppgifter som disponent för Kangas pappersbruk åren 1904–1908, som vd för Kymmene Ab 1908–1913 och som vd för G.A. Serlachius Ab 1913–1942.

Gösta Serlachius var en begåvad ekonomisk förnyare som förstod att välja rätt tidpunkt för sina handlingar. Han såg industriverksamhetens stora tekniska och ekonomiska linjer och insåg också vikten av att de sociala förhållandena förbättrades. Han lade på olika håll i landet grunden för familjeföretagets tillväxt till ett fungerande storföretag, vars framgång främjade både bebyggandet av och konstintresset i Mänttä.

På hans initiativ grundades Finska Pappersbruksföreningen och Finska Cellulosaföreningen. Samtidigt omorganiserades Finska Träsliperiföreningen under namnet Finska träförädlingsindustriernas centralförbund. Gösta Serlachius tilldelades titeln bergsråd år 1918.

När Mänttä blev självständigt i förhållandet till Filpula år 1922 ökade Gösta Serlachius engagemang för att utveckla Mänttä. Mänttä byggdes ut enligt vårt lands främsta arkitekters och stadsplanerares idéer.

Även Ruth Serlachius utförde ett betydande livsverk för att utveckla Mänttä. På hennes initiativ tillkom bl.a. en förlossningsanstalt. Arbetet i Lotta- och Martharörelsen låg henne varmt om hjärtat, liksom scenkonst och musik.

Det Vita Finlands stöttepelare

Gösta Serlachius var en fosterländsk man. När medborgarkriget brutit ut blev han den vita arméns överintendent. På 1930-talet verkade han aktivt inom statykommittéerna för ett minnesmärke över Filpula-striderna år 1918 och Frihetsstatyn i Vasa. Han var även medlem i statykommittén för Marskalken av Finlands ryttarstaty.

Försvarsministeriet sände honom i december 1939 till England för att med hjälp av sina kontakter skaffa ekonomiskt stöd för vårt land, som då befann sig i krig. Han var även vice ordförande för Finlands Röda Kors och från och med 1941 ordförande då marskalk Mannerheim var förhindrad. Under vinterkriget befordrades han till överste.

Konstsamlare och mecenat

Vid sidan av industrin och samhällsengagemanget hade konsten en viktig plats i Gösta Serlachius liv. Under 1900-talets två första decennier utökade Gösta Serlachius sin konstsamling genom förvärv av en rad enskilda verk. Han införskaffade då i synnerhet verk av Akseli Gallen-Kallela. I november 1919 visade han sina samlingar i Konstmuseet Ateneum, då 86 verk ställdes ut.

År 1928 lät Gösta Serlachius uppföra en kyrka i Mänttä, vars konstnärliga utsmyckning var helt unik. Här finns bl.a. den största sammanhängande helheten av skulptören Hannes Auteres konstverk, en altartavla och två glasmålningar av Alvar Cawén samt ett rosettfönster av Eric O.W. Ehrström.

I och med sin beställning av Auteres skulpturkollektion blev Gösta Serlachius en konstmecenat, och hans betydelse inom konstvärlden växte. Konstnärsgillet i Finland hade kallat honom till hedersmedlem redan år 1917. Han var även med om att grunda konstsmidesföretaget A.B. Taito Oy år 1918 och främjade därigenom konstindustrins utveckling i vårt land.
År 1938 avfattade han tillsammans med några av vårt lands ledande personer, bl.a. president Kyösti Kallio, en appell för konsten. Den riktades till ledande personer i näringslivet, som uppmanades låta konstnärer pryda de offentliga byggnaderna. På detta sätt skulle konsten nå ut till allt fler människor.

Bergsrådet Serlachius konstsamling var redan i slutet av 1920-talet så omfattande att han började planera grundandet av ett konstmuseum. Projektet avbröts dock när han dog år 1942.